Duvjakt m m

I går var Matte och Saga med och apporterade på årets första duvjakt. Saga var tydligen jätteduktig och Matte var nöjd och glad. Dipper och jag fick tyvärr inte vara med utan fick sitta i bilen och vänta. När allt var klart fick vi dock kolla på viltet, rätt många duvor och några kråkor. Jag tycker vilt är mycket spännande och undersökte fåglarna med stort intresse. Lillebror däremot, han snodde en kråka direkt och sprang iväg. När Matte kallade på honom sprang han omedelbart dit och stilade. Jag fattar inte hur han fick plats med kråkan i sin lilla mun - har han kanske en kråkmagnet i svalget? Likadant var det med duvan - jag hann knappt se vad det var innan Dipper drog iväg med duvan i munnen. Jag fick prova att bära jag också till slut, när Matte höll i den gule.
Idag var vi i Kindstrakten för att Matte och Saga skulle träna med några kompisar. Dipper och jag fick som vanligt sitta i bilen och vänta... tur att vi har en härlig Biabädd att ligga i! Vi fick iallafall hänga med och reka innan och hälsa på de andra hundarna. Jag är alltid lite försiktig när jag hälsar på nya hundar - bäst att visa hövlighet. Det brukar fungera finfint men när jag, som idag, träffar valpar i ungefär samma ålder och som är tuffare än vad jag är blir det ibland lite jobbigt. Jag försöker säga ifrån att jag inte vill leka men jag har inte så mycket pondus ännu och då är det inte lätt att jaga bort en kaxig unghund. Dipper förstår inte det här spelet ännu - han bara tultar på och ger sig in i vilken hög som helst. Hoppas han inte råkar illa ut, men han lär sig väl också vad det lider.
Lite rapportövningar har vi hunnit med sedan sist, och några linjetag. Matte säger att jag får lov att vänta med att gå på "markeringar" och "sök" då hon upplever att jag har stor jaktlust och "snabbt svarar på retningar". Matte vet nog vad hon pratar om, och själv är jag nöjd bara jag får göra något, så det är väl okej.

Ännu mer lek och bus

Dipper växer och blir bara roligare och roligare. Till och med Saga har tinat upp och låter honom nu sova på sig i soffan. Vår soffa är nämligen inte så stor och för att få plats med tre hundar och en Matte krävs lite "lager-på-lager-tolerans". Här leker vi i Mattes trädgård. Som ni förstår är det svårt att låta bli att jaga den gule när han ser så lustig ut! Mattes trädgård ser inte likadana ut nu som tidigare. Dipper och jag gör vårt bästa för att designa om det hela; klipper buskar, gräver stora hål och gör lapptäcke av gräsmattan - gräs/jord/gräs/jord - blir jättefint!

I helgen tränade vi lite rapportövningar och linjetag m m. Dipper och jag fick också tillfälle att undersöka en stor gås som Marcus skjutit samma morgon. Först tyckte jag att den var lite läskig men efter en liten stund hjälptes Dipper och jag åt att dra den framåt. Fast det gick mest runt runt... Kul var det hur som helst. Matte hade dock inte kameran med för hon trodde inte vi skulle engagera oss i gåsen. Har hon svårt med inlärningen? Det sade hon sist med kaninen också...

Det fick bli en ny blogg!

Hej igen och välkommen till min nya blogg!
Tur att min Matte tycker att problem är till för att lösas och att hon för närvarande har semester och därför lite mer tid. Efter att ha väntat på service i två veckor tröttnade Matte på IT-folket och fixade en ny blogg åt mig istället!

Det har förstås hänt en himla massa under min radiotystnad. Bland annat har jag fått hem min Lillebror med det tjusiga namnet Meadowlark Dipper! Jag vet att Matte funderade på att Dipper också skulle få skriva Blogg, men kom fram till att det blir för mycket även för henne så jag har fått förtroendet att berätta om Dippers liv och äventyr. Dipper är nog Sveriges sötaste labradorvalp - jag har i och för sig inte sett så många - men söt som socker är han iallafall!Vi har väldigt roligt ihop, Dipper och jag. Han har tyvärr rätt så vassa tänder men jag har större mun så han får allt igen på sina tjuvnyp! Jag är dessutom mycket snabbare än den lille gulingen så undan kommer han inte! Helst skulle jag leka med honom hela tiden, men Matte säger att det är mycket viktigt att valpar får sova ostört och stoppar därför ibland våra vilda lekar. Hon lägger en hand på var och en av oss och säger med sin Bestämda Röst; Nu är det nog - Lugn, och då är det bara att gör som hon säger... Sömntutan Dipper tycker det är helmysigt att sova och ligger länge och väl och drömmer och grymtar och snuttar och har sig. Helst vill han sova i Mattes eller Mosters knä, men kan nog sova var och i vilken ställning som helst! Nu får han åka tillsammans med mig bak i bilburen och det är ju bra förstås - han tar ju inte lika stor plats som Storasyster Saga, som nu får ligga ensam i "mellangärdet" och trona.
Lille Dipper gillar inte när det regnar. Det är kanske inte så konstigt för han är ju rätt liten och blir genomblöt både uppifrån och nerifrån så som det har regnat här på västkusten den senaste tiden. Själv tycker jag inte det spelar någon roll vad det är för väder - bara jag får hänga med!

Vad har hänt mer sedan sist? Min urinvägsinfektion försvann lika snabbt som den kom vilket dessvärre inte kan sägas om mitt vackra överbett... Vi fortsätter med våra rapportövningar tillsammans med Moster Gabriella. Matte tycker att jag är jätteduktig; koncentrerad och snabb! Jag har fått spåra en del efter rådjursklöven och det är verkligen kul. Jag går lugnt och noggrannt och är mycket ihärdig. Vi fortsätter också med mina "linjetag" efter bollar och "ut/bakåt"-övningar. Matte är så nöjd med mina framsteg - särskilt med min reaktion på "uppmärksamhetssignalen". Häromdagen fick jag stifta bekantskap med en Kanin och en And . Det var spännande! Jag tog upp dem och tog med dem till Matte, men för säkerhets skull släppte jag dem precis innan jag var framme. Det får räcka med att jag trycker upp tennisbollarna till henne - Matte får ju ha något att jobba med!

Avslutningsvis har jag upptäckt att det måste vara ett Hål i min matskål! All den goda RC-maten försvinner på tok för fort - jag hinner knappt börja äta innan den är slut. Jag har försökt visa Matte men hon bara skrattar och menar att jag är precis lagom i hull och inte ska ha mer mat. Inte får jag hjälpa Dipper heller - det skulle jag kunna för han äter inte ens hälften så fort som jag!